är så vackra, du furstedotter!
Dina höfters rundning är som ett smycke,
smitt av konstnärshänder.
2 Ditt sköte är en kupad skål
- må vinet aldrig saknas!
Din mage är en hög av vete,
omgärdad av liljor.
3 Dina bröst är som två hjortkalvar,
som gasellens tvillingkid.
4 Din hals är ett elfenbenstorn,
dina ögon som Heshbons dammar
vid porten mot Bat-Rabbim.
Din näsa är som Libanontornet,
som vetter mot Damaskus.
5 Ditt huvud höjer sig som Karmel,
hårsvallet skimrar som purpur,
en kung är fångad i lockarna.
6 Vad du är skön och ljuvlig,
min älskade, min vällust.
7 Din växt liknar palmens,
dina bröst är som klasar.
8 Jag tänker: Jag vill upp i den palmen,
gripa tag i dess krona.
Dina bröst skall vara som druvklasar,
din andedräkt som doften av äpplen,
9 din mun som det finaste vin,
som flödar över i min
och fuktar läppar och tänder.
Hon
10 Jag är min väns,
till mig står hans lust.
11 Kom, min vän,
låt oss gå ut på fälten
och övernatta bland hennabuskarna.
12 Låt oss tidigt gå ut i vingårdarna
och se om vinstocken skjutit skott,
om knopparna har öppnat sig,
om granatträden gått i blom.
Där skall jag ge dig min kärlek.
13 Kärleksäpplena doftar,
vid vår dörr finns härliga frukter,
nya och gamla.
Dem har jag sparat åt dig, min vän.
8 1 Om du ändå var min bror,
som ammats vid min mors bröst!
Då kysste jag dig om vi möttes på gatan,
och ingen skulle ta illa upp.
2 Då förde jag dig till min mors hus,
hem till henne som fostrat mig.
Jag skulle ge dig kryddat vin
och saft från mina granatäpplen.
3 Mitt huvud vilar på hans vänstra arm,
hans högra omfamnar mig.
4 Jag besvär er, Jerusalems döttrar:
stör inte kärleken, väck den inte,
förrän den själv vill.
Höga v 7:1-8:4
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar